I världen bäst - men inte årets häst

Om ganska exakt en vecka avhålls den årliga Hästgalan mitt i centrala Göteborg. Förra årets främsta fyr- och tvåbenta profiler ska belönas och föräras med pris. Ja, ni vet vid det här laget vad det handlar om.

Jag tillhör den skara av personer som tycker att Hästgalan är något bra. Något nödvändigt. Något välkommet. Ett tillfälle där personer (och djur) som kämpat dag ut och dag in för att uppnå sina drömmar och mål får ett kvitto på vad de åstadkommit. En belöning för vad som ofta kan kallas livsverk. Jag kan säga att jag känner stolthet över att få vara en (försvinnande liten och ganska obetydlig) del av hela cirkusen.

Något som jag emellertid inte är fullt lika stolt över är att det finaste priset på galan inte kommer gå till den som vid alla rimlighetens gränser borde få det. Givetvis menar jag Årets Häst.

Skulle man utse årets häst i Världen (antagligen hela Vintergatan, plus Andromedagalaxen inräknad) så skulle det väl självfallet gå till Commander Crowe? Till Årets Häst är han inte nominerad.

Nu ska förvisso ingen skugga falla över Sebastian K. (för ja, det måste väl ändå vara han som blir Årets Häst), för han är en fullgod vinnare och kanske till och med mer självklar än många av dem som fått priset. Om det nu inte hade varit för Commander Crowe (som ju blivit Årets Häst redan 2007 och 2008).

En omröstning genomfördes bara för några år sedan i SHK (Svenska Hästsportjournalisters Klubb) för att förhindra att något sådant här skulle hända. Åtminstone trodde jag det. Men vi var väldigt få (typ ett dussin) som tyckte att svenska hästar även om de var tränade i utlandet, faktiskt skulle kunna få bli Årets Häst i Sverige.

Personligen känner jag att det vilar ett lätt löjes skimmer över att världens bästa häst under 2012 inte ens kan nomineras till att utses till det i sitt eget land. I det land hästen är född och i det land som huvudparten av ägarna är hemmahörande. I synnerhet när tyskfödda och tyskägda travare kan bli det (vilket inte på något vis är fel eftersom hästen, Brioni alltså, ju var svensktränad).

Okej, jag vet att den här diskussionen redan är gammal och utgången i datum. Sist på bollen som vanligt. Men för mig lägger det ändå ett visst smolk i glädjebägaren inför ett arrangemang som jag annars uppskattar mycket. Dock, hoppas jag att händelsen kan se till att regelverket, snarast, ändras. Jag närmast förutsätter det.

Vilka får priserna då? Ja de flesta är väl ganska så givna. Som vanligt. (Och nej, jag har självklart ingen aning om hur det röstats). De kategorier som inte är direkt självklara är de som innefattar priser åt tvåbenta stjärnor. Årets tränare har varit ett bitvis hett samtalsämne. För mig är det dock självklart att det är Stefan Melander som erhåller den titeln. Att öka på inkörda pengar med mer än hundra procent (och då var det 12 miljoner redan 2011) är fullständigt remarkabel prestation. Landets mestvinnande tränare Åke Svanstedt får helt enkelt ursäkta.

Svanstedt kan däremot ”trösta” sig med att, precis som i fjol och 1998, föräras utmärkelsen Årets Kusk. Landets mestvinnande kusk Björn Goop för helt enkelt ursäkta.

Den enda kategorin som för mig (dum som jag är) känns helt vidöppen är, som så ofta förr, Årets Komet. Jag vågar inte ens komma med en gissning. Även om jag såklart vet vad jag själv röstat på. Vem som än vinner är det emellertid en fullvärdig vinnare.

Det är vinnaren av Årets Häst också. Om det inte hade varit för att det är fel vinnare.

Daniel Olsson