Bevakningen presenteras av
Hårda kritiken mot travsportens ledning
Foto: Pressbild (LRF)
En ny debattartikel, som publiceras i Travronden, riktar skarp kritik mot Svensk Travsports ordförande Anders Källström. Bakom texten står Johan Arneng och Hans Nelén – som menar att travsporten försvagats tydligt under hans tid vid makten.
– När Källström säger att han är less på att höra att hästägarna inte har tillräckligt inflytande, då blir det tydligt att vi står långt ifrån varandra, säger Johan Arneng.
Bakgrunden är Källströms intervjuer i Travronden, där han efterlyser mer ”verkstad”. Nu svarar Arneng och Nehlén – med konkreta siffror och en genomgång av utvecklingen.
Johan Arneng är avelsansvarig på Stall Zet och ordförande i initiativet En Häst En Röst som verkar för fler och bättre hästar. Hans Nelén är styrelseledamot i samma organisation och står bakom storuppfödaren Global Farms. Båda är tungt investerade i travsporten – och tydliga i sin kritik.
– Det är sällan Anders Källström ger tydliga svar. Men i intervjun med Travronden gjorde han det, och därför kändes det också rätt att bemöta dem. Mitt, och många andras, engagemang bottnar i att makten inom travsporten ligger hos personer som inte äger hästar och därmed inte själva bär kostnaderna och riskerna i det som både är en sport och en näring, säger Johan Arneng.
I debattartikeln, med rubriken ”När resultaten uteblir i travsportens ledning”, pekar de på en tydlig nedgång under de senaste åren. Sedan 2023 beskrivs utvecklingen som den svagaste tvåårsperioden på nära ett decennium.
Färre hästar – inte en starkare sport
Ett av de mest konkreta exemplen är återväxten: antalet registrerade varmblodsföl har minskat med 21 procent mellan 2023 och 2025. Enligt författarna är konsekvenserna långtgående – även vid en snabb vändning tar det upp till 15 år att återhämta nivåerna. Utan åtgärder riskerar antalet startande varmblod att falla till 5 000–6 000 redan kring 2035.
Samtidigt ifrågasätter de hur utvecklingen beskrivs från ledningshåll.
När det lyfts fram att prispengarna per starthäst ökat, konstaterar Arneng och Nelén att det är ett tecken på färre hästar – inte en starkare sport.
Även politiska och strategiska beslut får kritik. Uppgörelsen med staten lyfts fram som ett avgörande vägval, där spelskatten höjts till 22 procent – något som enligt debattörerna försämrat konkurrenskraften i en redan pressad näring.
Styrningen är en annan central punkt. I Travronden beskrev Källström hur ATG:s styrelse blev ”överrumplad” av beslutet kring V85 – något som i debattartikeln lyfts som ett tecken på bristande kontroll och ansvar i ledningen.
En tydlig uppmaning inför vägvalet
Debattörerna menar också att systemet i dag ger stort inflytande till personer som inte själva bär den ekonomiska risken i sporten – vilket riskerar att minska viljan att investera i nya hästar.
Även rekryteringsinsatser som andelsägande och olika initiativ ifrågasätts. De anses bredda engagemanget – men inte skapa tillräckligt många långsiktiga hästägare.
Debattartikeln avslutas med en tydlig uppmaning:
Travsporten står inför ett vägval. Antingen fortsätter man på den inslagna linjen, där åtgärder staplas utan tydlig effekt. Eller så gör man en mer grundläggande omprövning av vilka beslut som faktiskt stärker sportens långsiktiga utveckling. Det är först när orden om verkstad omsätts i konkreta, fungerande resultat som förtroendet kan börja byggas upp igen.
Nu hoppas Arneng och Nelén att deras kritik ska få genomslag.
– Vi hoppas att vårt bemötande av Anders Källströms svar kan få fler att öppna ögonen för vart travsporten är på väg – och för att det krävs förändring, säger Johan Arneng.
