Sweden Cup - en klassresa

Jag är barnsligt förtjust i Sweden Cup, av någon anledning. Eller ”Lilla Elitloppet” som man ju också brukar kalla det.

Det finns någon form av förväntan över det. Som Elitloppet fast ändå inte. När det bara är en dag kvar och man inte riktigt kan hålla sig.

Mitt bästa Sweden Cup-minne är 2001 när Intact Hornline vann. Jag fick ”feeling” för honom redan i försöket och tvekade inte ett ögonblick när jag kastade in en hel femtiolapp vinnare inför finalen. Mäktigt värre sedan att se hästen spurta hem segern till 32 gånger pengarna.

Det är till dags dato ett av tre vinnarspel jag fått in trots sexton besökta Elitloppshelger (även fredagarna inkluderade)…

I vilket fall. Sweden Cup har körts sedan 1977, loppet firar alltså 40 bast i år. Ett race som såklart tillkom dels för alla hästar som ”inte riktigt platsade” och dels för att värma upp publiken än mer inför vad som komma ska.

Förra året vann Dante Boko och Adrian Kolgjini Sweden Cup och hästen är klar för Elitloppet i år. En uppgradering, kan man säga. Och det var nu jag började fundera. Vinnare av Sweden Cup som sedan också fått chansen i Elitloppet – hur många är de och hur har det gått?

Först en cliffhanger: en, blott en häst har vunnit Sweden Cup och sedan också Elitloppet (hittills).

Du kanske redan vet vem (bra påläst i så fall) eller så kanske du kan göra en gissning. I annat fall kommer svaret längre ned.

Nu ska vi kika lite på Sweden Cup-vinnare kontra Elitloppet (mums!). Och vi leder ut med en stark kandidat. Mosaique Face är nämligen den som kommit närmast att lyckas med den ovanliga dubbeln.

2014 vann ju Mosaique Face Sweden Cup. För ”Ludde” var han överlägset och smattrade hem det på 1.09,9a. Påföljande år fanns han också med bakom bilen i Elitloppet. En tuff envig mot Magic Tonight invändigt och Nuncio (hela vägen) i tredjespår slutade med ett silver.

(Innan vi går vidare, en liten parentes. 2013 slutade Up And Quick tvåa i Sweden Cup. Han har i och för sig inte vunnit Elitloppet, fast han får chansen i år, men väl Prix d’Amérique och det funkar väl okej det också. 2013 blev dock italienaren Owen’s Club honom övermäktig i Sweden Cup).

2008 vann Scarlets Aino, kommer ni ihåg honom, med Hans-Owe Sundberg? Han fick sedan chansen nästa år i Elitloppet och förvaltade pundet väl får sägas; sjua i finalen.

2007 stod Jaded som vinnare. För honom gick det ännu bättre. Ingen start i Elitloppet 2008 men väl 2009 (alltså samma år som Scarlets Aino) och det slutade ju också det med en silvermedalj runt halsen.

Vi hoppar till 2004 och nu hittar vi ett specialfall. Digger Crown nämligen. Han vann Sweden Cup med Stig H detta år och fanns med i Elitloppets final nästa år. Efter en andraplats i försöket blev det dock en galopp i finalen.

Fast 2006 återkom han – till Sweden Cup. Och även då blev det viktoria. Nu med Erik Adielsson vid styrpulpeten. Digger Crown är förresten en av två hästar som vunnit ”Lilla Elitloppet” två gånger. Den andre är Angels Flight som för Berndt Lindstedt tog dubbeln 1978-1979.

Dags nu att flika in att ja, det är Stig H Johansson som har flest titlar även i Sweden Cup. Hela sju gånger har han tränat vinnaren (sex gånger av dem med ”mäster” själv i jollen).

2003 då. Tag the Devil och Åke Svanstedt. Och visst, han var med i Elitloppet nästa år. Slutade sexa faktiskt, fast Lennart Forsgren körde. Svanstedt var nämligen upptagen med att vinna med Gidde Palema.

Ny avstickare. För nu vänder vi på koncepten. 1997 var Fredrik och Björn Linder med i Elitloppet med härlige Demon Sid. Två år senare, alltså 1999, klippte man till med segern i Sweden Cup. Omvänd ordning, med andra ord.

Kollar vi på 1992 så vann Kosar (Stig H javisst). Jänkaren blev sedan hårt betrodd i finalen av Elitloppet 1993 men fick en tuff resa och slutade sist felfri när ”Jos” triumferade med Sea Cove (de vann ju Prix d’Amérique sedan nästa år, men det har ju inget med saken att göra kanske).

1986 – vem vann då? Jo, hjälten Callit med ”Kalle på Trappa”. Han kom att göra två starter i Elitloppet därefter. Trea 1987 utan chans att stå emot Utah Bulwarks tunga avslutning och sedan gunga i försöket 1988 (ja, det där som Sugarcane Hanover vann).

Ni kommer väl ihåg Keystone Patriot? Som Veijo Heiskanen körde. 1981 vann de Sweden Cup. Sedan följde två raka starter i Elitloppet; utslagen i försöket 1982 men fyra i finalen 1983.

Okej, nu till hästen som vunnit Sweden Cup – och sedan också Elitloppet.

Svaret: Pershing.

Pershing, Berndt Lindstedts stjärna, vann faktiskt den allra första upplagan av Sweden Cup. Då körde man i två heat med den bäste totalt som slutsegrare. Emter W. och K-G Holgersson vann det andra heatet men Pershings tredjeplats räckte till totalsegern.

Redan 1978 fanns Pershing med i Elitloppet. Vann då sitt försök före vad som skulle bli finalvinnaren, Hadol du Vivier, men fick sina chanser spolierade med startgalopp i finalen.

Pershing plockade emellertid revansch direkt 1979. Enkel seger i försök och final (Hadol du Vivier två i finalen detta år).

Där är alltså den enda hästen som, på 40 år, vunnit båda loppen.

Ännu så länge, är nog säkrast att inflika.