Hur är läget?
– Det är bra. Man är inne i den mest intensiva perioden i jobbet.
Ja, vi ska prata mycket om ditt jobb, men först undrar jag hur en närking, via Stockholm, hamnade i Jämtland?
– Vi flyttade till Stockholm då jag fick sportchefsjobbet på Solvalla så mina barn är uppvuxna i Stockholm. Vi tyckte om vinter och skidåkning och letade under flera år en fjällstuga att köpa. När vi till slut hittade en stuga 2019 och började åka dit på helger och lov så insåg vi att vi vill göra det här oftare. Då försökte vi hitta sätt att komma närmare den. När jag fick reda på att Susanne på Östersundstravet skulle bli mamma så insåg jag att jag kanske kunde få ett jobb där tills vidare. I alla fall under hennes föräldraledighet. När den chansen dök upp så var det ett första steg till att ta flytten.
Men när du fick jobbet som sportchef på Östersundstravet så var väl tanken att ta över som travbanechef där då du visste att Jan Quicklund kanske inte skulle vara kvar så länge till?
– Jo, så var det väl. Det var väl i alla fall Jannes tanke även om jag inte var jättesugen på det. Och det var nog kanske travsällskapets tanke också.
Nu är tjänsten som travbanechef ledig. Ska vi avslöja här och nu att det blir du som får jobbet?
– Haha, nej det ska vi inte. Och anledningen är att det inte är aktuellt.
Du är den som skriver propositioner till Svensk Travsport. Hur förklarar du ditt jobb när du träffar folk på fest som inte känner till trav?
– Jaa, den är alltid svår. Men jag brukar säga att det körs 8000 travlopp i Sverige varje år och jag är den person som bestämmer vilka hästar som får vara med i de 8000 loppen. Ungefär så. När jag berättar att det kan vara bara fyraåriga hästar i ett lopp och ibland kan det vara ett lopp där bara ston får starta, ja då brukar folk förstå lite bättre. Sedan är många överraskade över att det körs så många travlopp, men det är en annan sak.
De flesta som läser det här gillar trav. Hur beskriver du själv ditt jobb på Svensk Travsport för de som är insatta?
– När tävlingsdagarna blir klara i oktober så börjar mitt jobb med att planera. Då utgår man från de största och viktigaste dagarna och det är lördagar och onsdagar. Man kan väl säga att jag börjar med lördagarna och sedan går nedåt i systemet.
Svor du över ändringen att gå tillbaka till 12 lopp på lördagar i stället för 10?
– Nja, det kan jag inte säga. När det blev åtta lopp på lördagar som skulle vara med på kupongen i stället för sju och i samband med det försvann två lopp under dagen så underlättade det för mig. Jag upplevde att när det var 12 lopp så var det svårt att hitta fyra ramlopp som inte skulle ta hästar av de som var tänkta för kupongen. När planen med 10 lopp gjordes blev det enklare att göra proposition för de två loppen utanför kupongen. Nu när det blev bestämt med propp 11 och 12 igen så gäller det att hitta kategorier som inte skulle anmäla till 1–8.
Rent upplevelsemässigt då, 10 eller 12 lopp på lördagar?
– Jag tycker att det är en svår fråga. Jag förstår att 12 lopp är inkört, även spelmässigt. Vi har kört en V4:a innan huvudspelformen börjar. Om man tittar på hela arrangemanget så kan jag hålla med dem som tycker att det blir för långt med 12 lopp. Om vi tittar på alla andra evenemang i Sverige, typ ishockey, fotboll, basket, så finns det väl inget evenemang som håller på så länge som travlördag med STL-omgång? I och med att vi kört upplägget med 12 lopp under alla år och publiken har minskat för varje år, är det då rätt att fortsätta? Ja, det kanske det är för om vi kör färre lopp kanske vi tappar ännu fler? Jag förstår båda sidor. Att tajta till produkten för att locka nya, samtidigt kanske det inskränker på de som älskar det här mer än allt annat och vill se 15 lopp.
Går du själv på trav?
– Ja, det gör jag. Framför allt de stora dagarna och när det är vardagstrav så går jag på Östersundstravet. Men jag åker inte på vardagstrav som jag gjorde på 90-talet då man åkte 4–5 dagar i veckan.
Vad är den vanligaste missuppfattningen om ditt jobb?
– Många tror kanske inte att det finns en anledning till att propositionerna ser ut som de gör. Många tror nog att jag slänger ihop propparna på en kvart och sedan gör jag inget mer. Det kan jag tänka mig.
Vad är det då du får mest skit för i ditt jobb?
– De som hör av sig hör ofta av sig i egen sak. ”Det finns för få lopp för min häst”, ”varför finns det inte fler lopp i den här kategorin?” och ”varför är det bara 1640 i min klass?” Det är sällan som någon hör av sig med helikopterperspektivet och säger ”om vi då i stället gör så här”, de är få.
När känner du att en tävlingsdag är ”välkomponerad” på riktigt?
– Det finns det goda exempel på. Det man ska tänka på också är att det är mycket lättare att komponera en tävlingsdag på vissa banor. Om vi tar Axevalla som exempel så kör de nästan varje vecka året runt. Man kör 8–10 varmblodslopp varje vecka så har man en tävlingshäst på Axevalla har man i princip starttillfälle varje tävlingsdag som körs. Och passar inte distansen ena tävlingsdagen så kanske den passar nästa. Så det är mycket enklare att komponera tävlingsdagar på Axevalla jämfört med till exempel Dannero eller Hagmyren. Där kan 3–5 av loppen vara för kallblod så har du ett varmblod på den banan så finns det bara 3, 4 eller 5 lopp att välja på. Då blir det ju naturligt att det inte finns starttillfällen varje tävlingsdag jämfört med på Axevalla. Den svårigheten tror jag att många har svårt att förstå. Har man ett varmblodssto som tjänat 300 000 i träning på en bana som även har kallblodslopp så blir det inte många rena stolopp i den klassen. Det blir svårare att komponera tävlingsdagar.
Ni har infört fler speciallopp – per poäng, tränarbegränsningar, kuskbegränsningar och fler lopp för hemmahästar. Vad är tanken bakom utvecklingen?
– Framför allt att fler ska känna att de räcker till. En av de största synpunkterna de senaste åren och en av de största skälen till att man slutar är att man känner att man inte räcker till. Man vill tävla på sin egen nivå. Om vi tittar på Kalmar till exempel. Av alla hästar som fanns i träning på Kalmartravet förra året så hade 94,7 procent av dem under 1500 startpoäng. Egentligen borde vi då ha fler lopp på Kalmar som är stängda på 1500 poäng för att vända sig till alla utom 5,3 procent. Den här typen av lopp som är stängda vid poäng passar bättre i regioner med många tävlingsdagar, exempelvis i Örebro, Eskilstuna och Romme har vi ofta sådana propositioner och de är populära och oftast anmäls det mer till de propositionerna. Vi vill också styra de med många startpoäng att starta på våra viktigaste tävlingsdagar lördag och onsdag. Så stänger vi ute en häst med 2000 poäng en torsdag så hoppas vi att den anmäls till STL på till exempel Mantorp i stället.
Vissa tränare tycker att propositionerna publiceras sent, vilket försvårar planeringen. Hur ser du på den kritiken?
– Det finns lika många som tycker att vi publicerar dem för tidigt. Många menar att det räcker med tre veckor innan. Så det är delade åsikter. Det vi gjorde för ett halvår sedan är att vi numera presenterar propositionerna 1–2 veckor tidigare och sedan dess har jag faktiskt inte hört några synpunkter att de kommer för sent i alla fall.
I Frankrike finns preliminära propositioner ute långt i förväg och strukturen är ofta liknande år från år. Är det en modell som skulle fungera i Sverige?
– Det skulle säkert kunna fungera. Men frågan är om det blir bättre.
Det franska anmälningssystemet är populärt bland svenska tränare, även om definitiva startlistor blir klara senare. Ska vi införa det i Sverige också?
– Vi bestämde ju att vi skulle gå mot det franska hållet för ett år sedan. Att vi skulle tajta till det och ha anmälan tajtare inpå. Vi trodde att vi skulle få bättre startlistor och färre strykningar. Men vi fick backa på det då bland annat banorna absolut inte ville ha det så. Även tipstidningar motsatte sig att listorna skulle komma senare. Men sedan fanns det inget jättestarkt stöd från tränarhåll heller och då backade ST.
Har mörk anmälan spelat ut sin roll? I dag ”annonseras” ju ofta hästars starter via sociala medier. Skulle ljus anmälan kunna leda till fler starter?
– Vi har ljus anmälan i 95 procent av våra lopp och de enda lopp vi har mörk anmälan är till lördagar eller lopp med högre förstapris än 100 000 kronor, om banan vill. Jag vet inte om mörk anmälan spelat ut sin roll för lördagarna har oftast välfyllda lopp. Vi hade ljus anmälan till STL-finalerna, men för ett år sedan ändrade vi till mörk anmälan. Sedan vi införde mörk anmälan så anmäler fler till STL-finalerna.
Hur mycket analyserar ni faktiskt hästbeståndet när ni bygger tävlingskalendern?
– Det är egentligen två parametrar som styr vilka banor som får tävlingsdagar. Vi riktar mot hur många starter hästar gjort i träning på respektive banor och hur många aktiva licenser det finns. Den viktigaste parametern är antal starthästar som står för 75 procent och antal licenser för 25 procent. Det är grunden i dag till hur tävlingsdagarna ser ut. Sedan finns det vissa undantag eftersom fyra storbanor ska ha sin grundnivå. Till exempel ska Jägersro och Åby ha betydligt färre tävlingsdagar, men då får de dagar från Halmstad, som är en av banorna med flest startande hästar och flest licenser.
Hur arbetar ni med AI och automatisering i dag – och skulle propositionsskrivning delvis kunna automatiseras i framtiden?
– Det skulle det säkert kunna göra och vi har tittat på sådana varianter. Vi har hittills inte hittat något som gör att AI kan skapa det. Men däremot är det en typ av AI hur det fungerar i dag. Just nu håller jag på med propositioner till Umåker, Skellefteå och Boden. Då inleder jag med att ta fram aktuell träningslista för att se alla hästar som är i träning. Just nu har vi många treåringar som är kvalade och behöver lopp jämfört med hur det såg ut för en månad sedan. Det är ju en typ av AI som tas fram för varje månad.
STL-finalerna är väldigt populära, inte minst på Solvalla. Samtidigt är det få finaltillfällen och vissa meeting är så långa att man nästan måste vinna försök för att nå final. Är balansen rätt i dag?
– Ja, man kan tro att finaler är populära men vi har färre hästar anmälda till finaler jämfört med försök. Så STL-försök är mer attraktiva. Så ser det tyvärr ut på många ställen där vi har final. Om vi tar Solvallaserien så lockar inte finalerna alltid fulla fält. Och ibland kan det räcka att komma med i en STL-final att man har varit med i ett försök. Vissa finalomgångar är mer attraktiva än andra och det krävs mer att komma med på hösten. Vi har ju haft finaler under elitloppshelgen då vi precis fått ihop fulla fält. På sommaren då vi kör STL på både onsdag och lördag kan det bli rätt långa meeting där det kan krävas försöksseger för att nå final, men i regel krävs det inte jättemycket för att nå final. När det gäller kallblod har vi tagit bort finalerna för att de inte varit särskilt populära. I stället skjuter vi in dessa pengar i andra lopp.
Hur har propositionsarbetet förändrats mest sedan du började ha koll på propositioner?
– Jag började skriva mina första propositioner i Örebro 2004 och förr spelade det inte så stor roll hur du skrev propositioner. Det blev fulla lopp i alla fall. Oavsett om man skrev volt eller auto eller vilken kategori man vände sig till blev det alltid anmält. Det fanns ett överskott av hästar. Numera måste man vara betydligt mer noggrann och undvika propositionskrockar. Förr kunde sex banor köra en fredag kväll varav fyra i Mellansverige och det spelade inte så stor roll hur propparna såg ut för alla fick ungefär lika mycket anmält. Det man ska tänka på är att alla klasser finns fortfarande kvar trots att vi kör färre tävlingsdagar och färre lopp. Man kan säga att det i dag är färre bra propositioner per häst.
Varför blev trav för dig?
– Jag är uppvuxen i en travfamilj, men den stora anledningen att jag jobbar med trav kan jag tacka Lasse Friberg för som jobbade som proffs på Örebrotravet. Jag stod i en spelbutik där Lasse Friberg var stamkund och Guiden hade en tävling som hette Steg för steg. Lasse sa att ”den ska du vara med i”. Så vi skickade in en bild på mig och jag vann tävlingen tre veckor i rad där jag slog ut lite travkändisar. En dag ringde de från Guiden och sa att jag fick börja jobba där så då flyttade jag dit som ung grabb och jobbade. Hade Friberg inte sagt att jag skulle skicka in till den där tävlingen så kanske jag inte hade jobbat i travbranschen i dag. Det var slumpen kan man säga.
Vad var ditt första starka travminne?
– Jag satt ju med på E-läktaren från jag var 7–8 år och såg Elitloppet. Men när Queen L. slog Peace Corps satt jag på A-läktaren med min pappa. Det var en så stark grej med att Peace Corps hade lämnat Stig H under lite uppmärksammade former och det var en otrolig stämning på A-läktaren. Ja, det är ett starkt minne.
Vad tror du att folk skulle bli mest förvånade över att få veta om dig?
– Hmm, svårt. Men så här i OS-tider kommer jag på att jag hoppat backhoppning, på min svensexa 2005 fick jag göra ett tiotal hopp i en plastbacke utanför Arboga.
Hur ser en helt propositionsfri dag ut?
– Då åker jag längdskidor. Jag har åkt 10 mil den här veckan.
Vad missar du inte under vinter-OS?
– Längdskidor. Det är en fantastisk sport och i och med att jag åker så mycket skidor själv så vet jag hur mycket som ligger bakom. Det är så tröttsamt att läsa allt negativt som skrivs, det spelar ingen roll om det är längdherrarna eller Ebba Andersson som slår en kullerbytta. Jag skulle hävda att de flesta som tittar inte har en aning vad som krävs för att prestera det de gör. Jag blir faktiskt rörd och får tårar i ögonen. Till exempel då Linn Svahn vann efter allt hon varit med om och likadant med Frida Karlsson som nu får visa vad hon kan när hon är skadefri.
Om du fick skriva en helt fri proposition – utan regelbok – hur skulle loppet se ut?
– Oj, den var svår. Men ju mer krånglig proposition det är desto färre anmälda blir det oftast. Jag kan tyvärr inte komma på något.
Vilken travhäst genom tiderna hade du helst velat vara delägare i?
– Varenne eller Victory Tilly som tävlade överallt.
Om du varit en travhäst, vilka styrkor och svagheter?
– Jag skulle nog behöva en spårsnål resa invändigt och spurta till slut för att avgöra sista biten. Vinnarinstinkten är god. Men trots att jag åker mycket skidor och håller igång konditionen skulle jag inte vara någon ”pansarvagn” som tuffar på i spåren och avgör den tunga vägen.
⚡ Snabba val:
Startbil eller voltstart?
– Startbil.
Statistik eller magkänsla?
– Statistik.
Elitloppet eller Prix d’Amerique?
– Elitloppet.
Fjällen eller havet?
– Fjällen.
Morgon eller kväll?
– Förr var jag kvällsmänniska, men efter att jag blivit äldre så är jag både och. Tvingas jag välja så säger jag morgon.
Vilken proposition under året längtar du efter mest att skriva?
– Finns ingen speciell, jag ser fram emot att skriva alla propositioner.
Namn: Mattias Stenby
Ålder: 48
Familj: Frun Carolina och barnen Denniz och Robin
Bor: Lägenhet på Frösön
Äter: En köttbit
Dricker: Gärna rödvin
Läser: Jag har en massa nyhetsappar som jag går igenom
Lyssnar på: Gärna svensk musik
Tittar på: Fotboll mest. Jag håller på Atletico Madrid och Newcastle
Aktuell: Propositionsskrivare på Svensk Travsport