Bevakningen presenteras av
Sjöö: Jamen då har jag sett allt!
Jag har varit på trav i närmare 40 år.
Jag har sett Mack Lobell. Jag har sett Victory Tilly. Jag har sett Varenne, Maharajah, Zoogin, Propulsion, Francesco Zet och Järvösfaks. Jag har sett hästar som flyttat gränserna för vad vi trodde var möjligt.
Men när Allegiant sprang över mållinjen i Elitloppet på 1.07,1 funderade jag för första gången på allvar:
Jamen då har jag sett allt. Nu packar jag ihop. Nu finns det liksom inget mer att se.
Det är inte ofta man kan säga att det inte finns mer att se när det gäller sport. Inte ens efter fyra decennier.
Men det här skulle inte gå.
Det var ett femårigt sto. Ett fantastiskt femårigt sto, visst. Men ändå ett sto. Och på andra sidan stod de stenhårda fransmännen och förstås de bästa svenska. Internationella topphästar som gång på gång har presterat på den allra största scenen.
Daniel Redén berättade före Elitloppet om ett monsterjobb Allegiant gjort. Han lät nästan religiös när han pratade om hästen. Som om han hade sett något ingen annan hade sett.
Jag ställde mig i den där ringhörnan som nickade artigt.
Ja ja. Lycka till! Det är fortfarande ett femårigt sto.
Vilken käftsmäll hon gav oss.
Flög fram
Från sjundespår flög hon till ledningen. Första halvvarvet på 1.04,7. Första varvet på 1.06.
Jag var väl inte den enda som tänkte att det blir inte roligt att se henne sista 200 meterna.
All erfarenhet säger att en häst som öppnar så ska krokna. Kanske inte stappla i mål, men åtminstone börja stumna. Betala priset för en alldeles för hår inledning. I stället fortsatte Allegiant bara att springa.
Och springa.
Och springa.
Resten av världseliten fick titta på.
Tränaren gav upp
Efteråt berättade Redén att han själv hade gett upp i sista sväng. När mellantiderna blev för brutala slog tävlingsmänniskan inom honom till. Bokstavligt talat. Han slog sönder sin tv.
Han var övertygad om att det inte skulle hålla.
Det säger egentligen allt. Inte ens tränaren trodde på det han såg.
Om att få vara på plats när något händer som aldrig har hänt tidigare det slår det mesta för en sportintresserad.
Allegiant gav publiken exakt det.
Bland alla som stod på Solvalla i söndags fanns människor som besökte Elitloppet för första gången. Kanske för första gången satte sin fot på en travbana.
Vad fick de se? Ett världsrekord. Ett femårigt sto som trotsade all logik. Ett lopp som kommer att visas om och om igen så länge travsporten finns.
Vilken introduktion de fick till sporten och vilken reklam för travet.
"Sjukaste"
När Örjan Kihlström kallade det för "bland det sjukaste jag varit med om" var det ingen överdrift.
Det var precis så det kändes.
Och när jag lämnade Solvalla fanns den där tanken kvar. Inte som en uppgiven travgubbe som tycker att allt var bättre förr.
Tvärtom.
Som någon som haft förmånen att få följa sporten i nästan 40 år och plötsligt fått se något som överträffade allt.
Jamen då har jag sett allt. Nu kan jag packa ihop.
Skriven av
Patrick Sjöö är Travnets redaktör och journalist. Har skrivit trav sedan slutet av 80-talet. Har tränat häst och kört lopp. 2-0 mot Åke Svanstedt i inbördes möten.
Har du upptäckt ett text- eller faktafel? Hör gärna av dig till oss så att vi kan rätta till det. Vi arbetar löpande med att hålla allt innehåll på sajten korrekt, aktuellt och trovärdigt.
På Travnet publicerar vi information, nyheter och guider med fokus på kvalitet, transparens och noggrann faktagranskning. Läs mer om hur vi arbetar och våra kvalitetsrutiner här.
Bevakningen presenteras av











