Sorry "Sebbe", världsrekord räcker inte
På lördag avhålls under gemytliga former årets Hästgalan i Stockholm och kvällens clou blir självklart utnämnandet av Årets Häst, den ädlaste av titlar vid galan.
Att den titeln tillfaller Maharajah är det oerhört låga odds på. (No offense nu Ed You, Mister J.P. och Månprinsen A.M).
Och jag vill redan nu klargöra att om det blir så är det är Maharajah väl unt att få kröna sin karriär med att utses till Årets Häst i Sverige. Den som läst mina tidigare bloggar vet att jag tillhör hästens starka skara av fans. Det är inte det som är problemet.
Problemet är däremot att det finns ytterligare en häst, som i alla rimliga och resonabla fall, skulle bli nominerad i kategorin och därmed också bjuda ”Marre” en riktigt tuff batalj om den ärofyllda utmärkelsen.
Jag menar självklart Sebastian K.
Skulle vi utse en Årets Häst i världen under 2014 vore Sebastian K. en stekhet favorit. Den främsta anledningen till det är det sagolika världsrekord som hästen satte i juni i fjol då han, trots att han travade det på en tusenmetersbana (!) krossade det gällande absoluta världsrekordet med åtta tiondelar (eller fyra om vi räknas Enough Talks på specialbanan Colonial Downs).
Vi talar alltså om en prestation som tillhör århundradets främsta vilken man inom trav-historiken kommer att referera till under decennier framöver.
Sebastian K. som för övrigt nästan erhöll titeln Årets Häst i USA (!) uppfyller följande krav: han är svenskfödd, han är svenskägd, han är tränad av en svensk tränare (det vill säga Åke Svanstedt) som emellertid är licensierad i ett annat land (det vill säga USA).
(För övrigt är Åke Svanstedt samma tränare som fyra gånger utsetts till Årets Tränare och tre gånger till Årets Kusk i Sverige).
Detta räcker dock inte att ens kvalificera till att bli nominerad i kategorin Årets Häst i Sverige. Reglerna är tydliga: ”I träning hos i Sverige licensierad tränare”.
Jämförelsen har tidigare gjorts med att Zlatan Ibramhimovic inte ens skulle få chansen att få Guldbollen på grund av att han ju inte spelar i Allsvenskan. Och jämförelsen är ganska talande för hur vansinnigt det hela egentligen är…
Frågan om det ändå inte finns någon möjlighet att ändra i reglerna gällande vilka hästar som kan nomineras till Årets Häst väcktes även 2012, då vi var många som kände att svenskfödde och svenskägde samt tidigare dubbla Årets Häst-vinnaren Commander Crowe, kanske ändå skulle få kunna nomineras.
En motion till SHK om en eventuell ändring inkom (det var faktiskt jag som skrev den). Men förslaget röstades ned med klar majoritet. Det hela avgjordes genom handuppräckning vid SHK:s årsmöte.
Okej, tänkte jag, vi är tydligen inte så många som faktiskt tycker det här regelverket är en smula märkligt. Jag får acceptera detta öde. Men till saken hör att (och nu uppskattar jag bara) att vid årsmötet närvarade max 30 personer. Jag gissar (nu uppskattar jag igen) att det antalet motsvarar max 10 procent av SHK:s medlemmar. (Det var för övrigt ett betydligt större antal medlemmar närvarande på galan blott några timmar senare samma kväll).
Med det i eftertanke får det mig att fundera på om det ändå inte är fler än jag som kanske finner reglerna för nominering i Årets Häst en aning ”lustiga”. Att det hela egentligen handlar om ointresse från medlemmarna? Att hänga ut SHK:s styrelse (som ju faktiskt är de som engagerar sig) varje gång något inte passar, är möjligen inte rätt tillvägagångssätt.
Men jag måste erkänna: jag upprepade inte min motion i år. Slött kanske någon tycker. Men cyniskt utgår jag väl nästan från att mottagandet skulle blivit det samma som för två år sedan. Och ja, det hade väl bara varit att acceptera…
Apropå 2012, vem blev förresten Årets Häst då i Commander Crowes ”frånvaro”?
Jo, Sebastian K….
Förresten, om vi nu antar att Maharajah blir Årets Häst på lördag kväll så blir det hans första titel som sådan. Han har dock tidigare blivit utsedd till Årets Treåring (2008) och Årets Fyraåring (2009) samt Årets Äldre 2011.
Vem som blev Årets Häst i Sverige 2011? Jo, tyskfödde och tyskägde Elitloppsvinnaren Brioni…
Daniel Olsson