Två av landets bästa ston är båda på god väg tillbaka efter skada. Snart kan vi få återse Viola Silas och Vincennes.
Den nu sjuåriga Viola Silas var kulldominant som unghäst och hade även som femåring en stark säsong då hon bland annat var Elitloppsaktuell.
I fjol hann Kalmarhästen bara med fyra starter. Precis innan starten i Sto-SM tog det stopp. Stjärnan hade drabbats av en spricka i hovbenet. Fast efter många om och men verkar nu Viola Silas återigen så smått vara på väg tillbaka mot tävling.
Veterinärundersökningen säger att nästan sjufaldiga miljonärskan kan börja träna igen.
– Sprickan har slutit sig. Nu får vi försöka komma igång med lite lättare träning 14 dagar, men sedan hoppas jag att vi kan börja träna på allvar igen, säger tränaren Fredrik Persson till kanal75 där han också meddelar att Viola förhoppningsvis är tillbaka till sensommaren.
Och i de kommande loppen för den svenska stoeliten kan hon kunna få konkurrens av Vincennes. Umåkersstoltheten är nämligen även hon på väg tillbaka efter skadeproblem.
Femåriga Vincennes avslutade fjolåret med att vinna Solvalla Grand Prix och en halv miljon kronor. Men som tidigt under detta år drog på sig hovbensfraktur. Något som man befarade skulle kunna spoliera hela säsongen.
Även Vincennes får nu efter den senaste undersökningen börja tränas igång igen.
– Det har dragit ihop sig förvånansvärt bra. Jämför man med bilderna för sex veckor sedan är det jättestor skillnad. Då såg man frakturen hela vägen, nu var det bara en liten spricka kvar längst upp. Veterinären tyckte att det var väldigt bra läkt på den tiden, säger tränaren Sören Lennartson till kanal75.
Lennartson när en förhoppning att hans juvel ska kunna komma tillbaka och vara med i ett riktigt stort lopp på Solvalla i augusti.
– På måndag ska vi köra intervaller, givetvis väldigt försiktigt. Den senaste månaden har hon skrittats två timmar varje dag. Givetvis tar det tid att komma tillbaka i tävlingskondition, men vi har hela tiden haft arbetsmålet att starta i Jubileumspokalen på Solvalla i augusti. Hur realistiskt det är vet jag inte, men vi fortsätter att drömma om det.