Hur är läget?
– Det är mycket bra. Tackar som frågar!
Under de senaste åren känns det som att du tagit ett kliv till som tränare. Känner du så själv?
– Ja, framför allt har vi fått en annan jämnhet. Alla hästar vinner lopp och utan att vara gnällig så har jag har inte de bästa hästarna och de bästa stammarna. Men hästarna vinner som sagt lopp och skapar roliga stunder för sina ägare och det är viktigt. Det går inte att vinna Elitloppet med en vanlig häst, men det går ändå att ha väldigt, väldigt roligt med den. Men att det blivit ett nivåökning har väl kanske med att göra med att hela teamet har utvecklats. Vi försöker hela tiden bli bättre och slipa på sådant som inte har fungerat.
Vad är du mest stolt över i din verksamhet just nu?
– Det är mitt arbetsteam. De är sedan länge trogna. Jenny har varit med sedan jag började som tränare och Anna nästan lika länge. Moa är med sedan ett år tillbaka. Jag hoppas att jag har gjort något rätt att de vill vara kvar och vi har väldigt roligt på jobbet, även när dagarna är långa. Så många timmar man ändå spenderar på sitt jobb är det viktigt att må bra och det gör vi.
När kände du första gången att “det här är mitt kall”?
– Jag har alltid velat göra det här och som uppvuxen i en travfamilj har det blivit naturligt. Jag hade en period i mitt liv när jag tänkte göra någonting annat, men jag ändrade mig snabbt. Jag insåg att det var hästar och djur i allmänhet som tilltalade mig mest. Sedan är jag ju tävlingsmänniska också så kan det då finnas ett bättre jobb än att träna travhästar?
Mamma Gunnel har varit trogen Boden under hela sin karriär. Kommer det att bli så även för dig?
– Ja, det tror jag. Jag har hela mitt sociala liv här. Hade jag velat flytta till Stockholm till exempel hade jag i så fall flyttat tidigare. Jag har allt här och jag trivs för bra även om resorna blir långa.
Har du fått många förfrågningar från andra banor?
– Nu var det längesedan. De har nog insett att jag är passé (skratt). Jag var sugen en period, men nej.
Finns det någon häst i stallet som du tror får sitt stora genombrott i år?
– Jag har ju några fina treåringar och den det väl har pratats mest om är Torgny som också vann sin debut, dessutom Venerable Tile efter Greenshoe som har framtiden för sig samt Chianti L.A. som innehar banrekordet både i volt och auto i Boden. Ska jag nämna några andra äldre så är det femårige Uno och fyraårige Bornunderthunder som jag tror en hel del på i år.
– När det gäller Torgny så är det en glänsare som alltid har tränat riktigt bra och aldrig blivit trött i träningen. Men man vet ju aldrig hur de reagerar på att gå in i väggen och få den här riktiga mjölksyran. Coin Boy som jag hade blev bättre av det och det var obegripligt. Men vi spänner i alla fall bågen med Torgny så får vi se hur långt det bär?
Finns det något drömmål med treåringarna Torgny, Venerable Tile och Chianti L.A?
– Det är så klart Kriteriet som är den stora drömmen. Obotlig optimist är ju vad man ska vara i den här sporten.
Varför blev det namnet Torgny?
– Han är döpt efter Malins bortgångne pappa som själv hade många fina travhästar. Det är en slags hyllning.
Vad är den största utmaningen med att vara travtränare i Boden jämfört med södra Sverige?
– Den största är att det är långt till tävlingarna när vi inte tävlar i Boden. Men nu har vi så många tävlingsdagar i Boden att vardagstravet inte är något problem. Har man en häst som platsar i V85 eller i årgångslopp så blir det långa resor. Men man är ju medveten om det. Det andra är väl att det inte finns lika mycket kapital i regionen som det finns i storstäderna. Det har gått bra hittills, men det är lite sårbart.
Hur påverkar midnattssolen och de mörka vintrarna i Norrbotten träningsupplägget?
– När det är som allra mörkast så är det ändå så pass ljust att man kan göra vid åtta på morgonen. Jag har alltid försökt hålla att vi ska jobba 7-16. På sommaren när det är som varmast kan vi börja ännu tidigare. Jag har alltid hästarna på lösdrift och då tycker jag att vi har fördel med en riktig vinter men att vi ändå har en sommar.
Hur skulle du beskriva din tränarfilosofi?
– Jag brukar säga att man tränar det man är dålig på. Har jag en häst som kan springa intervaller hela dagen, men blir trött när den springer på rundbanan, då kör jag bara på rundbanan tills den blir starkare. När vi har så litet stall blir det väldigt individanpassat. De som är lite svagare mentalt får träna med dem som är lite sämre för att bygga upp dem. Grundupplägget är annars att träna i sanden på sommaren och på isen på vintern. Vi har jättefint att träna på hela året, det är överlägset. Och att tävla på isbana är fantastiskt. Om alternativet är att tävla på en hård grusbana så tar jag isbanan 12 gånger av 5.
Har du någon detalj i träningen som du är extra noga med?
– Om jag ser på en häst att den har en dålig dag, utan att den har feber eller så utan att det bara känns som något stör den, då skippar jag intervallpasset den dagen. I stället tar vi en mystur i skogen och pratar lite och så får den gå sitt intervallpass i morgon i stället. Jag går lite på känsla hur hästarnas dagsstatus känns.
Vilket lopp drömmer du mest om att vinna?
– Som liten tränare drömmer man förstås om de stora loppen och är inte så jäkla nogräknad, Kriteriet, Derby, Elitloppet. Men om jag ska säga ett så är det Kriteriet.
Vad är viktigast för dig: att utveckla unghästar eller att förvalta etablerade hästar?
– Det är en vågskål som jag försöker väga jämnt. Det roligaste är väl ändå att utveckla unghästar, men det är också en utmaning i sig att hålla de gamla starthästarna på bra humör och få dem att tycka det är roligt att tävla.
Jag ser att du har kört igång allt mer i sociala medier där du bjuder på tips inför tävlingarna. Är det du själv som insett att du behöver synas mer?
– Jag har egentligen inte känt det, men jag har fått uppmaningar om det och jag försöker lyssna på dem. Pia, som tidigare jobbas hos mig, hjälper nu mig med sociala medier som Instagram och Facebook och vi hjälps åt att lägga ut informatiom. Hon tyckte att jag skulle spela in video inför tävlingar men jag sa till henne att “ingen vill lyssna på mig”. Men jag provade i alla fall och det var faktiskt uppskattat så det får jag prova igen. Jag fick mycket positiv respons.
I april förra året fick du rubriker som inte var positiva. Du stängdes av en månad för överträdelse av Svensk Travsports tävlingsreglemente, smittskyddsreglemente och antidopningsreglemente. Hur ser du tillbaka på det i dag?
– Det var en period i livet när man fick se över sina rutiner och bli mer noggrann. Det kanske var nyttigt men förstås jävligt onödigt att få reda på det på det sättet. Det var en lärpenning.
Men du förnekade när anklagelserna kom?
– Att jag hade förfalskat något hästpass förnekade jag. Jag la fram mina synpunkter som hade med caset att göra, men de tyckte inte det var rimligt och jag överklagade inte heller domen. Till syvende och sist så är det mitt ansvar som tränare att allting ska stämma. Det spelar ingen roll om det är du, Kalle Anka eller vem som helst som fyllt i ett pass felaktigt. Det är ju jag som har ansvaret.
Hur var den tiden?
– Så klart jobbig och man skämdes för att man var för dålig och inte hade bättre koll. Men mina ägare var fantastiskt bra och jag tror att alla kunde gå till sig själv att man någon gång har gjort fel i sitt liv.
Du är med i Kallsvenskan och fick en rivstart med Hög Fagra som vann debuten med halva upploppet. Vad säger du om den tävlingen där du har 350 delägare på hästen?
– Det är jättekul och det blev ju en väldigt bra start. Hög Fagra är en så häst som man man blir glad när man kör - om man kör henne i sällskap. När jag åkte ut för att värma henne ensam i Umeå blev det nästan pinsamt och jag fick inte henne att springa under 2.30. Men direkt i loppet var det annat och det är en sådan där häst som man tycker om direkt. Hon är också bra för de nyinvigda i sporten för man kan stå och gulla med henne hur mycket man vill. Jag tror att det kan vara en kriteriehäst och naturligtvis siktar vi på att vinna Kallsvenskan.
Hur hanterar du motgångar – både dina egna och hästarnas?
– Jag blir rätt knäckt, men jag försöker inte visa det. När man jobbar med en häst i månader, kanske i år och det inte blir som man hade tänkt sig så blir man nedslagen. Man kan tvivla på sin förmåga. Men det här tror jag med hundraprocentig säkerhet alla travtränare känner igen sig i. Som travtränare måste man ändå vara bra på att förlora eftersom man förlorar väldigt många procent av de lopp man är med i. Men jag kan ändå se positiva vinklar, okej den galopperade från start och gick bra sedan så den blir bra på sikt. Men har du en hästägare som vill tävla här och nu och vill se resultat så är det klart att det blir ett stressmoment. Det får man också respektera eftersom det är de som betalar även om det i slutändan ändå är hästen som bestämmer.
Vad är det svåraste beslutet du kan behöva ta som tränare?
– Att avsluta med någon häst kan vara jobbigt. Det är ingen slump att jag har så många äldre hästar kvar. Jag vill gärna gifta mig med dem (skratt).
Vad gör Hanna Olofsson en helt travfri dag?
– Då kan jag ligga i soffan hela dagen och inte göra någonting. Annars reser jag gärna någonstans. Men eftersom mina anställda aldrig jobbar helg så blir det inte så många lediga dagar för mig.
Om du inte hade jobbat med trav – vad hade du gjort då?
– Jag har haft en fantasibild att jag ville bli polis. Det är baserat på min erfarenhet av polisyrket som är noll och ingenting. Men jag vill tro att jag skulle vara en bra polis som den person jag är som vill hjälpa folk och stå för rättvisan. Men jag kommer aldrig att bli polis.
Bästa banan i Sverige – och varför?
– Jag måste ju säga Boden. Det är alltid bra underlag, bra människor runt omkring. Alltid bra stämning och det är nära mellan oss aktiva och styrelsen. Det sitter aldrig fast här. Jag kan inte komma på något negativt förutom att det ligger lite långt norrut.
Vilken egenskap hos dig själv tror du hästarna uppskattar mest?
– Jag tror att de tycker att jag är positiv och kommunikativ.
Vilken travregel skulle du vilja ändra på?
– Att man inte blir diskad direkt om man går ner på säkerhetsspåret. Jag tycker att det är värdelöst som det är nu. Det finns inget att vinna på att gå ner. Man skulle kunna få gå ner på säkerhetsspåret och ställa hästen i trav och sedan gå ut efter att fältet passerat utan att vara diskad. De säger att det skulle vara en säkerhetsrisk, men jag tycker det är en större säkerhetsrisk som det är nu.
Kallblod eller varmblod – hjärtat säger?
– Varmblod har jag alltid sagt för att jag tycker det har varit svårt med kallblod. Men nu har jag två fina kallblod i träning så jag säger nog 50/50 nu.
Har du någon gång velat ge upp?
– Inte på det sättet, men jag har sagt många flera gånger att jag ska sluta köra lopp. Då har morsan sagt “Vad håller du på med, det går dåligt för alla ibland. Det är bara att fortsätta köra.” Och det har jag fortsatt med även om jag inte har något behov av att köra lopp.
Om du fick förstärka stallet med valfri häst i Sverige - vilken?
– Dream Mine.
Vem ringer du först efter en stor seger?
– Mamma och pappa.
Om du varit en travhäst – dina styrkor och svagheter?
– Jag hade varit jävligt långbent så förmodligen hade jag varit snabb. Men jag hade nog inte varit så stark. Jag är för mycket manjana. Jag hade nog varit lite som sjuårige Beast som jag tränar. Kan springa när jag vill, men tar livet som en klackspark.
Om du var med i ett realityprogram, vilket hade passat dig bäst?
– Jag tror att Robinson hade passat. Det måste vara något program som innehåller tävling i alla fall.
Vilken vardagssyssla är du orimligt dålig på?
– Städa.
Om ditt stall hade en soundtrack-låt – vilken skulle det vara?
– The nights av Avicii
Om ditt liv var en film – vilken genre hade det varit?
– Det hade varit en komedi. Det är mycket som kan gå fel under en dag.
Vilken fråga har du suttit och väntat på utan att få den?
– Jag har väntat på frågan “När vinner du nästa lopp?”
När vinner du nästa lopp?
– På fredag med Torgny.
Fakta/
Namn: Hanna Olofsson
Ålder: 41
Bor: Gård i Boden
Familj: Sambo och tre bonusbarn
Äter: Sallad och fisk
Dricker: Vatten till vardags, bubbel till fest
Lyssnar på: Jag har en spellista som är ihopsamlad sista 10 åren så jag lever i det förflutna. Jag är inte så bra på nya låtar, men lite Håkan Hellström kan man ta in.
Tittar på: ATG Live
Läser: Startlistor och propositioner
Aktuell: Framgångsrik tränare på vår nordligaste travbana, Boden